Kosten.

Denna ständiga fundering. Även för mig. Speciellt när jag varit gravid och nu när jag ammar. För att inte nämna under min aktiva karriär. Kost är viktigt. Det är en viktig pusselbit i ett bra mående, i en fungerande kropp och för en fungerande knopp. Man tänker inte så ofta på kopplingen mellan kost och det psykiska måendet, utan fokuset ligger alltför ofta på kroppen. Och då speciellt dess utseende mer än funktion.

Jag har under senare år blivit mer och mer fokuserad på funktionen, även om jag skulle ljuga om jag sa att jag inte brydde mig ett skvatt om dess utseende. Samtidigt som det är väldigt tråkigt när man drar så raka paralleller mellan kost och utseende, jag skulle hellre vilja att man drog parallellerna mellan kost och funktion, kost och träning, kost och välmående och sen får utseendet komma på köpet så att säga.

Så resonerar jag idag.

Jag är ingen expert på kost. Jag har tagit hjälp av experter under min karriär och bollar även till och från även idag. Alltför att lära mig mer själv. Och till våren ska jag fortsätta att läsa och lära mig mer då jag ska läsa vidare på PT-och kostrådgivare spåret. Men tills dess är dessa mina egna erfarenheter och åsikter, men för den delen inga sanningar för allt och alla.

Det största felet många som tränar mer eller mindre gör, är att begränsa sitt kostintag och därmed sitt näringsintag. Kroppen har en sk som basalomsättning där man räknar in de kalorier som krävs för att kroppens funktioner ska fungera, och dessa funktioner kräver kolhydrater. Och protein och fett. Så plockar man bort kolhydrater så riskerar man att rubba kroppens grundläggande funktion. Sen är det helt individuellt hur mycket kolhydrater man behöver, medan det är lite enklare att säga generellt hur mycket protein och fett man behöver.

Många får dock i sig tillräckligt med protein genom att äta varierat och bra, och många får i sig lite för mycket fett. Och för lite kolhydrater.

Så hur ska man tänka då? Ska och ska, jag säger mer så här kan man tänka: är ganska statiskt i portionsstorlekar, ät av allt och förbjud inget. Ät minst fem måltider per dag. Tränar du, så tar du något extra mellanmål, annars äter du rätt lika varje dag och gärna vid samma tider.

Faktiskt så är tallriksmodellen rätt talande för hur fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein bör se ut.

02E99DCE-6834-4BBF-99AC-957E3C09190C.jpeg

Jag äter frukost kring halv åtta, oftast havregrynsgröt som jag ”kryddar” med kanske ett knäckt ägg i själva gröten, frukt, bär och soygurt till. Jordnötssmör och granola. Och tränar jag före frukost tar jag ett extra mellanmål före träningen bestående av typ en banan och ett glas juice. Och kör jag hårt har jag sportdryck och eventuellt även torkad frukt på själva passet.

Om jag tränar mellan frukost och lunch så har jag alltid lite energi med mig på passet, speciellt när det är över en timme. Energi i form av kolhydrater. Sportdryck. Torkad frukt. Energibars (inte proteinbars).

Vid halv tolv-tolv brukar jag äta lunch och äter jag hemma brukar det antingen bli rester eller äggröra med sallad och bröd, tonfisksallad med bröd eller soppa med sallad och bröd. Ofta bröd helt enkelt. Och gärna en kaffe med en chokladbit till dessert.

08CCAB04-5B99-41DF-8228-37C07167636F.jpeg

Vid tre brukar jag äta ett mellanmål. En lite mindre variant av frukosten, med gröten som bas. Eller så tar jag en energibar om jag är ute och ränner.

Halv sex senast är det middag. Har vi matkasse blir det vad den kassen nu erbjuder. Annars blir det ofta en pastarätt om vi lagar själva.

Och vid halv nio är jag ofta vrålhungrig igen. Ska jag köra ett tidigt morgonpass före frukosten brukar jag äta lite extra på kvällen före, men jag äter alltid kvällsfika. Ofta en tallrik soygurt med granola och bär eller ett par smörgåsar med pålägg.

Och mitt emellan alla måltider kan det komma någon kopp kaffe och choklad. Mest varje dag.

Och när jag äter på det här sättet mår HELA jag bra. Jag orkar med det jag tar för mig, att vara mamma och träna rätt mycket. Mitt humör är mer jämt. Min kropp ”funkar” och jag är viktstabil, så stabil man nu kan vara som kvinna med vätska som kommer och går, men det varierar mellan samma mått.

Men det viktigaste är att jag känner mig som mig själv när jag äter bra. Med jämna mellanrum. Och tränar. Jag känner mig som mig själv inifrån och ut!

Nu blev kanske det här inlägget lite väl luddigt, långt och utan direkta tips och råd - så berätta gärna vad ni vill att jag skriver mer om! <3

So long,

Anna