Så är det fredag igen och jag kan inte för min vildaste förstå var den senaste veckan tagit vägen. Gått så makalöst fort! Mest för att vi varit hemma tillsammans hela veckan då det verkar som förskolebacillerna attackerade både mig och lilleman. Säkerligen därför jag var så sliten förra veckan också, eller just därför att jag var sliten som jag åkte dit på det och inte min käre man… Som vanligt!
Veckans känsla har gått från att vara helt däckad, sov HELA söndagen och måndagen, till att känna livsandarna komma tillbaka. Och komma mer tillbaka än på länge. Min kropp BEHÖVDE vila! Så skönt.
Veckans bästa att ha fått tillbaka energin!
Veckans sämsta att försöka kurera sig från förkylning, ha en lätt förkyld men totalt ostimulerad ett åring hemma samtidigt som både jag och Emil försökte jobba hemifrån. Inte att rekommendera alltså. 🙈
Veckans tanke har kretsat kring hur svårt det är att sysselsätta och stimulera en ettåring. Hur gör man ens?! Vi har passat på att gå ut och leka en sväng varje dag och det gör ju susen, men man märker verkligen att det H saknar jämngamla. Håller tummarna att jag kan lämna honom på förskolan nästa vecka!
Veckans serie - jag har återigen börjat titta på Outlander och inser att jag två säsonger osedda! Sånt som bara sker när man börjar se en serie när man väntar barn och sen får ofrivilligt uppehåll en längre tid..! Haha!
Veckans mat har bestått enbart av kylskåp-och skafferirens. Känns som om det lätt blir så när man går hemma!
Veckans träning har varit noll och ingenting. Så välbehövt. Och så kommer nog helgen se ut i stora drag också så jag verkligen är fit-for-fight nästa vecka!
Helgen kommer jag och Harry hänga själva. Emil drog nämligen till Finland i morse för att tävla med Zebben Modin på årets första och sista världscup. Tanken var egentligen inte att han skulle åka, men när Zebbens huvudguide inte kände sig helt hundra fick Emil snabbt som ögat göra Covid-test, fixa hyrbil och packa skidor igår och sen drog han tidigt i morse. Och om jag fattat rätt kommer han inte hem förrän fram emot påsk. Så vi har lite tid tillsammans jag och min lille kille framöver. <3
Nu ska jag faktiskt ta och öppna boken jag började läsa före jul men inte öppnat på flera veckor, kanske månader, innan det återigen blir en tidig kväll.
So long,
Anna