Tillbaka i lite rutiner igen, himla skönt! Men när jag tittar i planeringen för de kommande veckorna inser jag att det kommer vara rätt hattigt framgent men det är ju vi själva som planerat så och vill ha det så men man har alltid lite “ångest” inför en flängande period. Ändå vet jag att vi kommer uppskatta varje grej! Och än så länge hänger ju mini bara på och det är himla skönt!
MÅNDAG var vi kvar i Orsa efter helgens läger tillsammans med en av våra äldsta partners, så vi passade på att köra ett riktigt bra träningspass i Grönklitt (6x10min utan vila men med stavbyte (körde varannan skejt och varannan klassiskt). Sen åkte vi vi hemåt på eftermiddagen!
TISDAG hemma igen! Ta ikapp lite jobb, chilla hemma och träna.
ONSDAG ska jag återigen ta och haka på Emils på lunchhockeyn och sen är det babymassage för Mini! Mysigt värre.
TORSDAG ska jag eventuellt haka på en kompis på crossfit och på eftermiddagen rullar jag mot Ramundberget för ett par dagar skidåkning - längtar!
FREDAG kommer jag åka massvis av skidor och mysa med Mini.
HELGEN blir jag kvar i Ramundberget och en kompis kommer med hennes familj från lördag till tisdag, så då blir det en hel del skidåkning. Det ska bli så skönt! Vädret här hemma i Östersund (och snötillgången) är ju inte den bästa, så det känns skönt att dra till fjälls och få åka på lite längre spår. Emil ansluter nog på lördagen han också, så han får också njuta av lite skidåkning.
VECKANS TRÄNING blir till en början löpning och mot helgen massa skidåkning. Fick ju in ett riktigt bra pass igår med längre intervaller men sen ska jag försöka få till ett med kortare intervaller före helgen och något till styrkepass.
2-3 styrkepass
2 st längre tröskelpass (ett av dem är gjorda, det andra blir med Charioten på släp i Ramis)
1-2 st löppass
1 st 4x5min intervaller
… ett par längre skidturer
Och ja! Nu börjar jag faktiskt trappa upp min träning igen efter över ett år med återhållsam träning pga (först) överträning/utmattning och sedan graviditet och post-förlossning. Vissa veckor är det mer träning, andra mindre och jag måste ju fortfarande justera utifrån nattsömn och Mini’s humör, men min kropp mår bättre än på länge och jag har ett par spännande projekt framöver som kräver sin träning, så det känns väldigt roligt!
So long,
Anna