Dagen efter.

Nu är det gjort! Nummerlappen åkte på, startskottet gick och tävlingshornen åkte ut. Och oj så kul det var! Jag var ju lite orolig före att det inte alls skulle kännas så roligt som jag hela tiden har trott. Att min målbild och min vision av glädjen inför utmaningen inte alls skulle finnas där och känslor av ”vad gör jag här, jag ville inte det här!” skulle vara större.

Men inte alls! Det var precis lika roligt som jag hade tänkt, om inte roligare. Och tävlingshornen växte ut mer, viljan att göra saker bättre lika så.

Samtidigt som jag så njöt av när tävlingen var avslutad möta upp familjen, ta en kopp blåbärsoppa och lussebulle och leka med barnen. Och kvällen ägnades åt att vara med familjen, äta charkisar, göra hamburgare. Sippa på ett glas vin. Prata om högt och lågt. Analysera loppet, livet. Och vardagliga ting.

Den kontrasten är det jag älskar. Och jag älskar att skidåkningen och tävling åter finns i mitt liv men numera som en krydda mer än en helhet!

… och hallå! Det är fem dagar kvar till jul. När hände det? Jag har absolut inte köpt klart julklapparna. Jag har glömt skicka julkorten. Och jag har inte sett klart julkalendern. Och nu åker vi till stugan så att shoppa julklappar kan jag glömma. Det betyder att de fysiska julklapparna kommer utebli för vissa familjemedlemmar. Typiskt. 🙈😂

Hörs snart igen!

Anna